Dag 15

Ovulation? Det är inte helt lika starkt som kontrollsträcket men tycker att jag typ aldrig har fått lika starkt. 

Försök nr 2 på morgonen:

Min man: Vi skulle kunna ha sex nu på morgonen när lill flickan sover och pojkarna är i skolan. När börjar den äldsta skolan?

Jag: Han börjar kl 9. Jag och lill flickan ska åka iväg med bussen som går kl 9.10. Om vi hinner på 5 minuter.

Min man: Vi hinner.

Jag: (ler brett)

Äldsta pojken kommer ner och är super långsam. Visar inga tecken på att ha bråttom och klockan är 8.40. (Yngsta pojken är redan i skolan)

Jag: Ska du inte till skolan? 

Äldsta pojken: nä, jag börjar först kl 10. 

Jag: Jaha.. (tittar på mannen och går sedan snopet till bussen med lill flickan) 

Kanske i kväll då..

Dag 14

Stegring...

Kl 20.00 på kvällen somnar min man. Jag och äldsta pojken ser på Harry Potter och lill flickan sover redan. Kl 21.30 väcker jag försiktigt min man när alla andra sover:

Min man: (det första han säger när jag väcker honom) neeej jag orkar inte ha sex, imorgon istället. (sen somnar han om)

Jag: jaha... (funderar desperat på att bara hoppa på honom som min vän sa idag att "nöden har ingen lag" men bestämmer mig ändå för att vänta tills imorgon)

Kanske ett bättre försök imorgon :)

Tacksam

Både jag och min man är väldigt tacksamma över våra barn. Vi fick äntligen vår efterlängtade dotter! Brukar kalla henne för ett mirakel. Jag vet att andra aldrig får barn och många har provat i över 10 år. Barnlöshet är det smärtsammaste som finns. Det är hemskt att en del får aldrig uppleva av att vara förälder. Önskar det absolut ingen.

Jag har alltid varit barnkär och längtat efter egna barn hela mitt liv. Har barnvaktat mycket som ung, jobbat på dagis och innan lill flickan kom på barnrådgivningen (barnavårdscentralen). Fast barn kan ju vara super jobbiga också :) Menar bara att jag har alltid dragits till barn.

Vill inte att någon ska tro att jag är otacksam över de barn som jag har. Eftersom jag längtar så efter ett till barn och skriver mycket om det. Att bli gravid är inte alltid så lätt. Mycket smärta och ångest kan vara en del av ens vardag när man inser att mensen kom igen. Kan senare i något inlägg skriva om mina missfall. Tyvärr så är missfall ganska vanligt. Men själv så känner jag ingen som har genom gått ett missfall. Ingen av mina vänner har försökt få barn i flera år. Ibland känner man sig ensam i den saken.

Önskar min goda vän från lilasliv.wordpress.com/ all lycka!! Hoppas ni får ett plus nästa gång :)

En vanlig vardag hos oss

Tänkte berätta hur en vanlig vardag ser ut hos oss:

Kl 6: lill flickan vaknar (sover i sin egen spjällsäng). Jag springer ner till nedrevåningen och värmer välling som sedan dricks i vår säng med hopp att hon skulle somna om (lyckas aldrig).

Kl 7: vi stiger upp efter en timmes busande i sängen och Molly mus som har rullat på på iphonen.
Pojkarna stiger upp och förbereder sig för skoldagen.

Kl 8-9: lill flickan går och sover sin första dagssömn. Mannen åker iväg till jobbet. Jag sätter mig framför tv:n och njuter av netflix (för tillfället ser jag på twin peaks serien).

Kl 9-10: är det grötdags.

Kl 10-11: vi går ut med hunden som är helt tokigt glad för att komma ut.

Kl 13: äter vi lunch och sedan går lill flickan och lägger sig för sin andra dagssömn. Sover kanske 1 1/2h. Sätter mig igen framför tv:n...(nå nej, städar, sitter framför datan eller något annat vettigt).

Kl 14-15: lill flickan har vaknat och ska ha mellanmål. Pojkarna kommer hem från skolan och de äter också. Sedan gör pojkarna läxorna.

Kl 16-17: Pojkarnas träningar börjar (3-4 gånger per vecka) och jag o lill flickan går ut med hunden igen. Efter det äter hon middag.

Kl 19: lill flickan har druckit välling och går och lägger sig. Resten av familjen brukar äta middag efter det.

Kl 20: yngre pojken går och lägger sig. Han somnar med en bums (har väldigt bra sömntalanger, fått från sin pappa).

Kl 21: andra pojken går och lägger sig. Han ska äta kvällsmål. Har konstaterat att han äter mera än vad jag gör :) Helt otroliga mängder! Han ligger i sängen och vrider sig säkert i en timme förän han somnar (fått mina sömntalanger, tyvärr!).

Kl 22: jag är helt dödstrött och går och lägger mig men somnar inte förän kanske kl 24. Brukar surfa på iphonen och planera allt vad jag ska göra i framtiden :) Mannen går och lägger sig mycket senare än jag. Jag är mera en morgonmänniska och han en kvällsmänniska.

Under natten vaknar lill flickan kanske 1-2 gånger. Men det räcker med att sätta nappen i munnen som tur.

Några gånger i veckan åker vi på dagen till stan och träffar andra mammor och barn eller så besöker vi ett familjecafé här i närheten. Men en vanlig vardag brukar se ut ungefär så här.

Ägglossningsdagen närmar sig

För 2 månader sedan började vi att försöka igen :) Om det den här gången skulle lyckas på första försöket. Har typ alltid vetat när jag har ovulation. Innan vår dotter föddes så hade jag ovulation nästan alltid på dag 15. Hade kvar i skåpet gamla ägglossningsstickor från tidigare försök som jag använde nu i förra månaden. Då hade jag ovulation på dag 19. Kanske en graviditet kan ändra på systemet?

Alltså vi har provat nu i 2 månader utan resultat. Det är ju en kort tid men en oro finns kvar i mig att det igen ska ta super länge att få ett levande barn. Så igår hämtade jag från postlådan ägglossningsstickor och känsliga graviditetstester som jag hade beställt via nätet för några dagar sedan. Har köpt från samma sida i alla dessa år (http://www.mammaksi.fi/). Produkterna kommer väldigt snabbt och de är i ett vanligt vitt kuvert så ingen vet vad man har beställt. Super behändigt :)

Har köpt från apoteket D-vitamin (100microgram), Multivita för gravida, för min man Multivita forte och Maca pulver (Life-butiken). För någon månad sedan fick jag höra från en kompis att Maca är bra för fertiliteten. Blev intresserad så började surfa på nätet om det. "Traditionellt har macaroten bland annat använts vid stressrelaterade och hormonella problem, och vid trötthet, näringsbrist och minnesproblem. Mest känd är den ändå som en "afrodisiaka", för att öka fertiliteten. En forskningssammantällning tyder på att maca kan ha just sådana effekter på den sexuella funktionen. (http://www.ravarubutiken.se/supermat-orter/macapulver-2501000-g.php)

Både jag och min man tar Maca varje morgon. Pulvret smakar inte så gott men vi blandar det med surmjölk, då går det helt bra. Ännu känner vi inte någon inverkan (vi har ätit det sedan måndagen). Få se om det verkligen är ett under "medicin". 

Min ovulation börjar närma sig... Är på dag 12 idag. Börjar att testa med stickorna på söndag. Vi håller tummarna att jag hittar ägglossningen och att den dagen skulle barnen sova utmärkt hela natten lång! :)

http://www.fertilitetsguiden.com

Har ni läst fertilitetsguiden.com? Vad tycker ni om den?

Här hittar ni mera om aspirinet och om andra blodförtunnande medel:

http://www.fertilitetsguiden.com/atgarder/lagmolekul_hepariner.php

Hur vår dotter kom till

Alla vet ju hur barn kommer till (hoppas jag) :) 

Efter våra 3 missfall lyckades vi få en dotter som nu är under 1 år gammal. Under dessa missfall så gjorde vi inget speciellt. Vi levde normalt, vi åt vanligt och motionerade normalt. Tog inga speciella mediciner. Jag åt bara multitabletter för gravida. 

Efter sista missfallet sa läkaren att börja äta mini aspirin (50mg) när du blir gravid på nytt. Men jag blev inte gravid. Började surfa desperat på nätet om mini aspirin och om andra som har det svårt att bli gravida. Läste på en hemsida att man ska börja äta mini aspirin redan när mensen börjar. Så började jag göra det och vips så blev jag gravid under samma månad. Läkaren sa att kanske jag skulle ha blivit gravid även om jag inte skulle ha ätit mini aspirinet. Men jag var bombsäker att mini aspirinet gjorde sitt. Åt det ända upp till vecka 36. Efter det gör det ingen nytta mera. 

Alla blodvärden som togs efter andra missfallet var normala. Inga tecken på risk för blodproppar eller problem i blodets levringsförmåga. Tvärtom, mina blodprovssvar var enormt bra. Min läkare tyckte ändå att jag skulle prova på mini aspirin.

Är helt säker på att mini aspirinet var det som gjorde att jag blev gravid och att jag inte fick missfall igen. Har ni varit med om samma sak? Har det hänt er något liknande?

Bakgrund

Tänkte skriva lite om min bakgrund och när jag blev mamma.

Min första kärlek hittade jag i gymnasiet och vi blev ett par genast. Eller rättare sagt så var vi båda så blyga att vi inte vågade säga många ord till varandra förän efter några veckors tid tillsammans. Nåja, efter några år fick vi en söt liten pojke genast på första försöket. Efter det trodde jag såklart att jag hade lätt för att bli gravid. Men jag var bara 21 år gammal då. Mera barn fick vi inte och tänkte inte så mycket på det då. Efter 7 år hittade min första kärlek en ny kärlek och så var vår saga slut.

Min livsman och min nuvarande träffade jag för 6 år sedan. Efter första daten var jag helt såld. Visste genast att det var något speciellt med honom. Var blyg och tyst med honom också i början men som tur så tyckte han om att prata (ännu också). Vi hade så mycket gemensamt. Båda hade en son från sitt förra förhållande och de var nästan jämn gamla. :)

Efter några år började jag och min man längta efter ett gemensamt barn. För 4 år sedan blev jag gravid och vi hade inte ens försökt ordentligt. Var super lycklig. Men glädjen blev till sorg. Fick ett missfall och fostret hade dött på vecka 8. Trodde att livet tog slut. Ett år efter första missfallet så började vi riktigt ordentligt att försöka få barn. Ett halvt år senare var jag igen gravid men även denna gång dog fostret i vecka 8. Var så ledsen. Nu ville vi undersöka oss och det gjorde vi. Vi fick friska papper. Inga orsaker till missfall. Jaha, så började vi på nytt att försöka. Ett halvt år senare visade graviditetstestet plus igen. Den här gången dog fostret redan i vecka 6. Desperathet och ångest var en del av vår vardag redan.

Men men.. förra året i slutet av våren gjorde jag ett grav.test igen och det visade ett plus. Var dörädd igen. Den här gången visade alla hundra ultraljud som vi gick på ett bultande hjärta. Vi var överlyckliga men samtidigt super nervösa. I början av året föddes vår lilla dotter :)

Nu har tanken om ett till barn börjat stiga igen..Vi är väldigt tacksamma över vad vi har och är lyckliga över våra nuvarande barn. Dörädda är vi efter dessa års försökande och ärr har vi resten av våra liv.  Längtan efter ett barn till är väldigt stor..

Hej och välkommen hit!

Nu har jag tänkt att börja blogga. Vill dela med mig min vardag som mamma till er. Mina barn är såklart super söta och gulliga. Men så tycker ju alla om sina egna barn :) Min man och jag har en dröm att ännu få ett till barn. Men vägen till det är inte alltid så lätt.  Hoppas ni trivs med min nya blogg.