Stress!

Igår kväll stressade jag nästan ihjäl mig! Somnade sent efter kl 24.

Allt detta stressade jag för:

- babyn som inte bajsar. Ringde till en privat läkarstation som är specialiserade på barn och frågade vad de har för råd att ge. Sjukskötaren i luren konsulterade en läkare och hon sa att babyn som blir hel ammade kan vara till och med 3 veckor utan att bajsa. Jag ska glömma alla laxermedel så länge babyn mår bra. Lipade nästan i telefonen av lättnad... Ingen stress mera för magen!

- hunden som bara gråter och gnäller från morgon till kväll. Ringde till vår djurklinik där vår hund brukar gå. Vi åkte dit nu på eftermiddagen. De ultrade hundens mage och livmodern var tom och såg bra ut. Inga bebisar där (som tur!). Hunden hade löptid i augusti så hon är nu skendräktig (igen!!). Hunden fick medicin och vi hoppas verkligen att den hjälper.

- äldre pojken har historie prov på måndag. Varför just nu?? Historia är verkligen inte hans favorit ämne och han hatar att läsa mycket text. Informationen tycks inte fastna i hans huvud. Höll på grubbla att hur sjutton jag ska lära honom att förstå vad han läser och få den där informationen att fastna i hans huvud. Blir så stressad över situationen!

- min sabla diet och försök till viktminskning. Hur ska jag orka banta när jag är så trött hela tiden?? Jag bantar i några veckor bra och plötsligt orkar jag inte mera. Äter som en gris vad som helst och efter någon vecka börjar jag banta igen. Så här håller jag på. Var är min heltids motivation? Jag är ändå trött på att jag inte ryms i mina kläder ännu heller...men ändå har jag gris veckor ibland. Nu är det en gris vecka på gång.

och mycket annat också....

:/