Fick en chock. Är så otroligt tacksam över våra barn. Mera kan jag inte önska. Är tacksam över livet. Tacksam över vår super gulliga och söta lill flicka som bara skrattar och säger mamma och pappa :) som sträcker upp händerna och vill komma i famnen. Älskar dig lill flicka!
Om vi inte får mera barn så är vi mer än lyckliga över vår situation, vår familj. Vi har barn och vi är jätte stolta över dem. Känner mig otroligt ledsen över andras situationer som har det svårt. Livet är orättvist! Vips så känns mitt liv bra.
"Ingen vet hur det känns om man inte själv har gått igenom det". Så brukar jag tänka. Man kan sätta sig in i situationen och beklaga men innerst inne vet man inte hur det på riktigt känns. I verkliga livet är det svårt att hitta människor som har gått eller går igenom samma sak men här i bloggvärlden finns det många. Tröst behöver alla, även medlidande. En hand på axeln, en bekräftelse. Man vill inte vara ensam om saken. Man vill dela sin sorg och hitta själsvänner.
Har ni funderat på det där att "ingen förstår hur det känns"? Har ni fått stöd och hittat andra som går eller har gått igenom samma sak? Oavsett vad ni går eller har gått igenom.
Nu processen 'längtan efter ett till barn' skulle jag inte klara av utan Lila. Att gå igenom allt detta med en annan är så mycket lättare. Såklart är mannen där hela tiden men jag talar om vänner, vänner som är guld värda.
Min man är det bästa som finns. Han tänker alltid på mig och han finns där alltid för mig. Vi stöttar varandra genom svåra tider och vi glädjer åt de små positiva sakerna i världen. Älskar dig!
Puss & kram.
"Ingen vet hur det känns om man inte själv har gått igenom det". Så brukar jag tänka. Man kan sätta sig in i situationen och beklaga men innerst inne vet man inte hur det på riktigt känns. I verkliga livet är det svårt att hitta människor som har gått eller går igenom samma sak men här i bloggvärlden finns det många. Tröst behöver alla, även medlidande. En hand på axeln, en bekräftelse. Man vill inte vara ensam om saken. Man vill dela sin sorg och hitta själsvänner.
Har ni funderat på det där att "ingen förstår hur det känns"? Har ni fått stöd och hittat andra som går eller har gått igenom samma sak? Oavsett vad ni går eller har gått igenom.
Nu processen 'längtan efter ett till barn' skulle jag inte klara av utan Lila. Att gå igenom allt detta med en annan är så mycket lättare. Såklart är mannen där hela tiden men jag talar om vänner, vänner som är guld värda.
Min man är det bästa som finns. Han tänker alltid på mig och han finns där alltid för mig. Vi stöttar varandra genom svåra tider och vi glädjer åt de små positiva sakerna i världen. Älskar dig!
Puss & kram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar